Liberalernas Landsmöte bör ge stöd åt visionen om ett Världsparlament

Debattinlägg av Vladan Lausevic, som har skrivit en motion (N2) till Liberalernas Landsmöte för upprättandet av ett Världsparlament.

Under helgen 18-19 november har Liberalerna sitt Landsmöte där bland annat min motion om upprättandet av en parlamentarisk församling inom FN, som ett steg på väg mot demokratiskt valt Världsparlament, och som ett komplement till det mellanstatliga FN-systemet, kommer att diskuteras. Partistyrelsen yrkar avslag på motionen. Partistyrelsens argument mot motionen bygger dock på felaktigheter och missförstånd som jag ser det.

Artikelförfattaren Vladan Lausevic argumenterar för ett Världsparlament och för ett demokratiserat FN.

Partistyrelsen hänvisar i sitt yttrande till uppfattningen om “att alla världens parlament redan i dag är representerade i IPU” (den Interparlamentariska unionen). Det stämmer i och för sig inte, USA är inte medlem i IPU. Men bortsett från det så är mycket riktigt en stor del av världens nationalstatliga parlament (demokratiska såväl som odemokratiska) medlemmar i IPU. Frågan är dock vad det har med saken att göra? Syftet med IPU är visserligen att representera och stärka samarbetet mellan världens parlament. Men syftet med ett Världsparlament skulle vara ett helt annat, nämligen att representera mänskligheten, världens människor. IPU är ett forum för världens ca 200 nationalstatliga parlament (178 är medlemmar). Men ett Världsparlament skulle vara ett gemensamt parlament för jordens ca 7 miljarder människor. Grunden för visionen om ett demokratiskt Världsparlament är den liberala idén om individuell suveränitet, om alla människors lika värde och varje människas okränkbara rätt att delta i politiken på lika villkor. En människa, en röst. Grunden för IPU, liksom för det rådande FN-systemet, är däremot idén om nationell suveränitet och att varje nationalstat eller nationellt parlament ska ha en lika stark röst, oavsett befolkningsstorlek eller demokratisk förankring. IPU har inte uttryckt några som helst ambitioner att utvecklas till ett FN- eller Världsparlament. Därför är partistyrelsens hänvisning till IPU ett mycket svagt argument mot min motion.

Landsmötet skulle kunna ta ett tydligt principiellt ställningstagande för den långsiktiga visionen om ett demokratiskt Världsparlament. Man kan sedan utifrån denna grund undersöka olika vägar fram för att nå det målet. En väg kan vara att undersöka förutsättningarna för att utveckla IPU i denna riktning (trots att IPU:s nuvarande stadgar och uttalade ambitioner i min mening inte tyder på att detta är en framkomlig väg). En annan väg kan vara att i enlighet med artikel 22 i FN-stadgan som första steg på väg mot ett framtida demokratiskt Världsparlament upprätta en parlamentarisk församling inom FN. Detta har bland annat föreslagits av FN:s oberoende demokratirapportör Alfred de Zayas och av Kommissionen för global säkerhet, rättvisa och styrning, ledd av USA:s tidigare utrikesminister Madeleine Albright och Nigerias tidigare utrikesminister Ibrahim A. Gambari. Kommissionens rapport från juni 2015 skriver bland annat följande angående relationen mellan UNPA (i rapporten ”UN Parliamentary Network”) och IPU:

”…ett parlamentariskt nätverk inom FN (UNPN) skulle kunna tjäna som ett komplement till den Interparlamentariska Unionens (IPU) viktiga arbete, som har verkat för internationellt samarbete och demokrati i över hundra år. Då IPU:s medlemsstaters delegationer tenderar att fokusera på nationella frågor, så skulle UNPN:s ledamöter fokusera på FN:s styre som sådant, och på att främja ansvarigt och inkluderande beslutsfattande på global nivå.”

Partistyrelsen anger även som skäl till att avslå min motion att: “Just nu, när en stor del av världens befolkning lever i ofria och odemokratiska länder, är en viktig uppgift att stödja demokratiseringsprocesser på plats i de enskilda länderna.” Men varför skulle den viktiga uppgiften att verka för demokrati “i de enskilda länderna” försvåras av att även verka för demokrati på global nivå? Visar inte historien tvärtom på att den lokala demokratiseringen har varit beroende av parallella demokratiseringsprocesser på mer övergripande nivå? Tänk om USA:s liberaler på 1800- och 1900-talet hade sagt att man istället för att verka för en federal demokrati endast skulle verka för demokrati “i de enskilda delstaterna”. Demokratiseringen på federal nivå i USA har varit avgörande också för demokratiseringen på delstatsnivå. Och vad hade det blivit av den svenska demokratin om liberalerna då hade sagt nej först till 1860-talets representationsreform, och sedan till det tidiga 1900-talets rösträttsreform med hänvisning till att vi först måste verka för demokrati “i de enskilda kommunerna, landstingen och hemmen”? På samma sätt som den lokala demokratiseringen då var beroende av en parallell nationell demokratisering, så är den nationella och regionala demokratiseringen idag, i vårt alltmer globaliserade samhälle, beroende av en parallell global demokratisering.

FN:s tidigare och nu framlidne generalsekreterare Boutros Boutros-Ghali har sagt följande:

“Vi måste främja en demokratisering av globaliseringen innan globaliseringen förstör grunderna för nationell och internationell demokrati. Upprättandet av en parlamentarisk församling inom FN har kommit att bli ett ovärderligt steg för att uppnå demokratisk kontroll över globaliseringen.”

Historiskt sett har liberaler varit involverade i såväl demokratins genombrott som i FN:s tillkomst och utveckling. Och precis som Liberalerna vill förnya sig själva, Sverige och EU så bör partiet tänka mer på hur globala institutioner ska förnyas. Det behövs ett reformerat och demokratiserat FN-system, globalt styre som har mandat, resurser och legitimitet att fatta och genomföra globala beslut utifrån världsmedborgarnas intressen och på grundval av de mänskliga rättigheternas principer. Det behövs därför ett demokratiskt Världsparlament och upprättandet av en parlamentarisk församling inom FN är ett bra första steg på den vägen.

Toppbilden: Demonstration för ett världsparlament på den italienska ön Ventotene, september 2015