Kategoriarkiv: Uncategorized

Ett världsparlament kan rädda klimatet

Mänskligheten står inför en rad enorma utmaningar på global nivå. Eskalerande konflikter, terrorism, ofrivillig migration, digital massövervakning, multiresistenta bakterier och pandemier är bara några exempel. I takt med att globaliseringen har intensifierats har också behovet av att finna globala lösningar på dessa problem kraftigt ökat.

Även om det finns många akuta och allvarliga globala utmaningar så är kanske hoten mot jordens miljö och klimat det som brådskar mer än något annat för mänskligheten att hantera. Det gäller förstås inte bara den globala uppvärmningen, till följd av allt för höga utsläpp av växthusgaser. Det gäller också nedskräpning och förgiftning av våra världshav, ökande brist på tjänligt dricksvatten, artdöd och mycket mer.

Klimatkonferensen i Köpenhamn (COP15), december 2009 Foto: Jan Golinski, UNFCC

Klimatkonferensen i Köpenhamn (COP15), december 2009
Foto: Jan Golinski, UNFCC

I slutet av november och början av december kommer FN:s nästa klimatkonferens (COP21) att hållas i Paris. Förberedelserna och samtalen inför konferensen, förda av såväl stater som av icke-statliga organisationer och nätverk, har varit engagerade men också allvarstyngda. För även om tongångarna har varit betydligt mer ödmjuka sedan den stora besvikelsen efter klimatmötet i Köpenhamn 2009 (COP15), så har behovet av ett radikalt och effektivt globalt klimatavtal inte minskat, tvärtom. Kanske är vi, som FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon uttryckte det, den sista generationen som kan göra något åt klimatförändringarna?

Men vad kan vi då egentligen göra inom ramen för vår nuvarande internationella ordning, som fortfarande i allt väsentligt bygger på idén om att nationella intressen alltid har politiskt företräde framför globala? De regeringsföreträdare som kommer till de formella förhandlingarna i Paris, för att försöka göra upp om ett nytt avtal, har i verkligheten usla förutsättningar att komma i närheten av vad vår miljö behöver. Eftersom besluten vid konferensen måste fattas i konsensus av parterna, det vill säga FN:s 193 medlemsstater, så är det för det första svårt att komma överens om någonting över huvud taget. Vid mötet i Köpenhamn strandade ett avtal på att en handfull länder – däribland Saudiarabien och Sudan – helt enkelt motsatte sig det. På vilka grunder kan en så liten andel av världens länder och av världsbefolkningen få ett så stort inflytande över allas vår gemensamma framtid? För det andra så innebär denna beslutsordning att om konferensen, i konsensus, verkligen skulle lyckas landa i ett avtal så är det högst sannolikt en mycket urvattnad kompromiss. En kompromiss där de minst miljövänliga staternas önskemål väger lika tungt som något annat. Ja, och är inte också relativt progressiva stater, som Sverige, ytterst bakbundna av sin kortsiktiga nationella lojalitet? De svenska förhandlarnas mandat begränsas av valrörelsens löfte till det svenska folket att “rädda de svenska jobben” och att “stärka svensk konkurrenskraft”. Visst kan en grön omställning skapa många konkurrenskraftiga jobb på lång sikt. Globala och lokala intressen står i grunden inte i motsättning till varandra. Men i förhandlingar om hela jordens ve och väl behöver vi i så fall verktyg som kan kanalisera också våra globala intressen. Dessa verktyg saknas alltjämt, och resultatet kommer bli därefter.

Det behöver inte vara så. Vi kan gradvis utveckla politiska verktyg som gör det möjligt för oss som mänsklighet att fatta beslut som sätter våra globala långsiktiga intressen i första rummet. Framförallt behöver vi upprätta och utveckla ett världsparlament, företrädesvis inom ramen för FN-systemet. Hur då? Jo, i enlighet med artikel 22 i FN-stadgan så kan det som ett första steg upprättas en i första skedet rådgivande parlamentarisk församling inom FN (UNPA). Säkerhetsrådet skulle inte ha möjlighet att blockera ett sådant beslut. Varje medlemsstat skulle, antingen direkt eller indirekt, kunna utse ett antal delegater i proportion till sin befolkningsstorlek. Med kompensation uppåt för de minsta staterna, så att inte de marginaliseras. Delegaterna skulle dock inte sitta nationsvis i den parlamentariska församlingen, utan grupperade utifrån politisk agenda. Självklart skulle de svenska delegaterna även driva svenska intressen, precis som riksdagsledamöter från Göteborg även driver Göteborgs-intressen i den nationella politiken. Inget fel i det. Men först och främst skulle FN-parlamentarikernas uppdrag vara att tjäna hela mänsklghetens och hela jordens intressen. Utifrån det uppdraget skulle de granskas och stå till svars. Ytterligare en skillnad mot FN:s generalförsamling skulle vara att delegaterna i den parlamentariska församlingen skulle företräda både regerings- och oppositionssida i den aktuella medlemsstatens parlament. Tydliga regler för urvalsprocessen skulle upprättas, och en oberoende valkommitté skulle pröva hur dessa kriterier efterlevdes. Medlemsstater utan fungerande parlament, eller som inte ville eller kunde leva upp till dessa kriterier, skulle få lämna ”sina” platser tomma. Förutom att detta skulle tillföra en demokratisk dimension till FN så skulle det i praktiken också innebära ett viktigt stöd för demokratiska krafter nationellt, i de mindre demokratiska medlemsstaterna.

Men vad kan en sådan parlamentarisk församling åstadkomma i de internationella klimatförhandlingarna om den ändå bara är rådgivande? Församlingen kan redan i första skedet utrustas med mandat att yttra sig om FN:s budget och gentemot FN-systemets andra organ och verksamheter, inklusive klimatkonferenserna. Eftersom församlingen skulle ha en betydligt mer demokratisk förankring och legitimitet hos den globala allmänheten än de nuvarande beslutsprocesserna så skulle dess budskap kunna få väldigt stor moralisk tyngd, och på så vis komma att påverka förhandlingarna i positiv riktning. En parlamentarisk församling inom FN skulle för första gången i världshistorien kunna kanalisera världsbefolkningens samlade röst.

Kina är det land som släpper ut mest växthusgaser. Foto: AP

Kina är det land som släpper ut mest växthusgaser.
Foto: AP

En parlamentarisk församling inom FN är ett första pragmatiskt och genomförbart steg. Men för att kunna hantera hoten mot jordens miljö och klimat på ett bättre sätt så räcker inte det. På sikt behöver vi ett direktvalt FN-parlament med mandat att fatta globalt bindande beslut. Det kan tyckas ligga väldigt långt bort nu. Men låt inte den långa resan avskräcka oss från att ta det första viktiga steget. Vem vet, kanske går det sen av bara farten?

Klimatmötet i Paris kommer snart vara förbi. Men våra globala ödesfrågor kommer kvarstå. Det är hög tid att börja ta långsiktigt ansvar för jordens och mänsklighetens hälsa. Det kan vi bara göra alla tillsammans.

UNPA och IPU

Ibland framförs argumentet att det inte behöver upprättas en parlamentarisk församling inom FN (UNPA) eftersom redan den Interparlamentariska unionen (IPU) finns. Men syftet med UNPA skulle vara ett helt annat än det som IPU har och har haft allt sedan dess grundande 1889. Nedan listas några punkter som beskriver relationen mellan det föreslagna UNPA och IPU och hur de båda organisationerna skulle uppfylla olika och kompletterande behov:

(1) IPU är en sammanslutning av nationella parlament och parlamentariker. Ett syfte med IPU är att erbjuda en ”parlamentarisk dimension till det internationella samarbetet”. IPU:s mål i detta sammanhang är att stärka de nationella parlamentens förmåga att ha en översikt och insyn i frågor av internationell karaktär. UNPA-kampanjen understryker vikten av denna dimension.

(2) Syftet med UNPA skulle däremot vara att direkt och i egen rätt utöva parlamentariska funktioner på den internationella eller globala nivån. Ett av målen skulle vara att kunna hålla FN:s tjänstemän och institutioner ansvariga inför ett globalt parlamentariskt organ.

(3) Syftet med IPU är att underlätta de nationella parlamentens arbete. I kontrast till det skulle UNPA vara sammansatt av individuella parlamentariker med uppdraget att tjänstgöra utifrån ett globalt perspektiv.

(4) Relationen mellan det Panafrikanska parlamentet och den Afrikanska parlamentariska unionen visar att UNPA och IPU inte skulle behöva stå i konflikt till varandra.

(5) På längre sikt skulle UNPA kunna sättas samman av direktvalda ledamöter. Relationen mellan Europaparlamentet och Konferensen mellan parlamentariska organ för EU-frågor (Cosac) visar att ett till stor del direktvalt UNPA och IPU skulle komplettera varandra och skulle båda vara nödvändiga på sitt sätt.

(6) UNPA-kampanjen stöder IPU:s arbete och uppskattar alla aktiva bidrag till upprättandet av UNPA från IPU:s sida och från IPU:s medlemmar.

Det bör framgå att det föreslagna UNPA och IPU skulle fylla helt olika och kompetterande funktioner i den dynamiska relationen mellan global och nationell politik. Denna analys bekräftas även av Kommissionen för global säkerhet, rättvisa och styrning, ledd av USA:s tidigare utrikesminister Madeleine Albright och Nigerias tidigare utrikesminister Ibrahim A. Gambari. Kommissionens rapport från juni 2015 skriver bland annat följande angående relationen mellan UNPA (i rapporten ”UN Parliamentary Network”) och IPU:

”…the UN Parliamentary Network could serve as a complement to the important work undertaken by the Inter-Parliamentary Union (IPU), which has promoted international cooperation and democracy for more than a hundred years. Where IPU member-state delegations tend to focus on national issues, UNPN members would focus on UN governance itself, and on facilitating more accountable and inclusive decision-making at the global level.”

Man skulle även kunna föreställa sig möjligheten att IPU utvecklades i linje med UNPA-förslaget, även om det inte finns något i IPU:s stadgar eller uttalade ambitioner som tyder på det i dagsläget. Att stödja UNPA-kampanjen kan därför ses som ett stöd för en sådan utveckling av IPU. Men tills vidare måste vi tolka ett avfärdande av UNPA med hänvisning till IPU som ett ställningstagande mot en demokratisering av våra internationella och globala beslutsprocesser.

Vidare läsning:

UNPA-kampanjen har tidigare rapporterat om ett misslyckat initiativ från delar av talmännens tredje världskongress till att utveckla IPU i linje med UNPA-förslaget.

UNPA-kampanjens bakgrundsdokument som mer utförligt beskriver relationen mellan det föreslagna UNPA och IPU.

Rapport av Kommissionen för global säkerhet, rättvisa och styrning.

Upprop för ett demokratiskt FN

SFN_FÖRENING_Stenungsund, Tjörn och Orust.14Inför Svenska FN-förbundets kongress i Göteborg 13-14 juni har Stenungsund, Tjörn & Orust (STO) FN-förening initierat ett upprop för ett demokratiskt FN. Uppropet hänvisar bland annat till FN-stadgans idé om ett globalt nationsöverskridande ”Vi” och till behovet av demokrati för att skapa fredliga, rättvisa och hållbara samhällen:

Om vi vill stärka vårt globala arbete för global fred, rättvisa och hållbar utveckling, är det därför nödvändigt att vi utvecklar en global demokratisk struktur, där den enskilda människans och den samlade mänsklighetens röst kan komma till tals, och där sant allmänmänskliga intressen och universella mänskliga rättigheter kan sättas i första rummet.

De Zayas UNPA quoteUppropet nämner vidare att FN:s oberoende demokrati-expert, Alfred de Zayas, har lyft fram förslaget om att det upprättas en parlamentarisk församling inom FN (UNPA) som ett viktigt, konkret och genomförbart steg på väg mot ett mer demokratiskt FN och globalt samhälle, och även att FN-förbundens världsfederation (WFUNA) och det tyska FN-förbundet sedan tidigare stöder UNPA-förslaget. Uppropet, som även skickats in i form av en motion, föreslår avslutningsvis att förbundskongressen beslutar:

  • Att Svenska FN-förbundet uttrycker stöd för UNPA-kampanjens förslag att det upprättas och gradvis utvecklas ett demokratiskt FN-parlament
  • Att Svenska FN-förbundet utarbetar en strategi för global demokrati och för ett demokratiskt FN

Följande FN-föreningar har hittills meddelat att de stöder uppropet:

  • Karlskoga/Degerfors FN-förening
  • Katrineholms FN-förening
  • Lidköpings FN-förening
  • Nybro FN-förening

Läs mer på STO FN-förenings hemsida

Nätverksträff med Bror Perjus

Söndagen 22 mars hade vi nätverksträff på Stockholms kulturhus. Vid träffen fördes ett samtal om hur vi kan driva frågan om global demokrati framåt inom de nätverk, föreningar och politiska partier som vi är engagerade i.

Ett bra sätt kan vara att skriva motioner till den aktuella organisationens årsmöte eller beslutande instanser. De senaste tre åren har det exempelvis skrivits motioner i ämnet till organisationer som Kristna fredsrörelsen, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Svenska FN-förbundet.

Man kan också skicka ett brev eller ett mail direkt till en organisations styrelse med en förfrågan om stöd. En del organisationer kanske redan tidigare har uttryckt stöd till exempel för en demokratisering av FN, och då kan steget för en styrelse vara ganska kort att uttrycka stöd i linje med tidigare ställningstaganden. Se exempelvis denna rapport från UNPA-kampanjen om Svenska freds ställningstagande för en parlamentarisk församling inom FN.

Den globala demokratins sak behöver drivas brett och alla organisationer som står för demokratins principer om alla människors lika värde borde kunna överväga ett ställningstagande för den globala demokratin. Så fundera gärna på om du skulle kunna lyfta frågan i din förening eller i ditt parti. Inom vårt nätverk finns det flera personer som har erfarenhet av lobbyarbete och som kan ge tips på hur man kan skriva motioner. Så tveka inte att lyfta dina idéer.

Casino jordenEfter detta samtal berättade Bror Perjus, författare och journalist, lite om sina tankar om den globala demokratins utmaningar. Mycket i dessa tankegångar kretsar kring en del av den globala finansmarknadens problematik. Om svårigheterna för nationalstaten att fortsatt finansiera en nationell välfärdspolitik inom ramen för en global finansmarknad som präglas av globala kapitalflöden, transnationella företag och spekulationskapital. Eller om svårigheterna att skydda och stärka arbetsmiljön och arbetsrätten på arbetsplatser som pressas hårt av konkurrenstryck. Men också möjligheterna och styrkan i människor som tillsammans står upp och driver gemensamma intressen, till exempel genom den politiska solidaritetsrörelsen och genom fackföreningsrörelsen. Läs gärna mer om dessa tankar och om historiska exempel bl.a. från fackföreningens engagemang internationellt9789185343966_large_ett-annat-ord-for-mord-om-cocacola-demokrati-och-global-ekonomi_kartonnage och i Guatemala i Bror Perjus böcker:

  • Casino Jorden eller Vem plundrade folkhemmet? (1998)
  • Ett annat ord för mord : om Coca Cola, demokrati och global ekonomi (2010)

Vid mötet rapporterades det även om nätverkets Stockholmsplaner för hösten. Den 20 oktober planeras det för två arrangemang inom ramen för den globala aktionsveckan för ett världsparlament 15-25 oktober, kl. 13 i riksdagens lokaler och kl. 18.30 i ABF-huset. I samband med arrangemangen kommer Folke Tersman, filosof och författare till boken Tillsammans – en filosofisk debattbok om hur vi kan rädda vårt klimat (2009), hålla ett föredrag. Mer information kommer, men boka gärna in dagen och tiderna redan nu.