Kategoriarkiv: Uncategorized

Dominikanska republiken: Deputeradekammarens utskott för utrikesfrågor stöder en parlamentarisk församling inom FN

Utskottets stöd för den internationella kampanjen för en parlamentarisk församling inom Förenta Nationerna tillkännagavs av dess ordförande, Victor Suárez Díaz, på Twitter.

Ledamot Victor Suárez talar i parlamentet

(Detta inlägg är en översättning av en nyhetsartikel från UNPA-kampanjen, som publicerades på kampanjens hemsida den 29 augusti 2017)

Den 14 augusti tillkännagav Victor Suárez Díaz, ordförande för utskottet för utrikesfrågor och internationellt samarbete i Dominikanska republikens deputeradekammare, att utskottet stöder kampanjen för en parlamentarisk församling inom FN (UNPA-kampanjen).

Inrättandet av en parlamentarisk församling inom FN förs fram som ett sätt att ge valda representanter en formell roll i FN och att öka världsorganisationens demokratiska karaktär. Församlingen är tänkt att fungera som ett kompletterande organ, som representerar världsmedborgarna och inte regeringarna.

”Som ordförande för utskottet för utrikesfrågor och internationellt samarbete tror jag att vi behöver använda vårt mandat från kongressen till att lyfta förslag som skulle ge världsmedborgarna en röst och som skulle vara till gagn för våra folk. Därför förbinder jag mig att föra fram kampanjen för en parlamentarisk församling inom FN, såväl på den globala nivån som från vår region i Karibien”, sa Suárez, som är medlem i regeringspartiet PLD.

Utskottet planerar att lägga fram en stödjande resolution till deputeradekammarens plenumförsamling. Det stöd som Suárez har gett uttryck för välkomnas av UNPA-kampanjen.

”Detta initiativ från deputeradekammarens utrikesutskott i Dominikanska republiken för kampanjen för en parlamentarisk församling inom FN innebär ett viktigt steg mot en demokratisering av FN och av hela den globala styrningens system”, sa Fernando Iglesias, ledamot i UNPA-kampanjens styrkommitté och ordförande i världsfederalisternas (World Federalist Movement) råd.

”Efter liknande resolutioner som har antagits av det Latinamerikanska parlamentet, av Mercosurs parlament, och av de båda kamrarna i Argentinas parlament, skulle den Dominikanska republikens parlament kunna bli nästa parlament i den latinamerikanska och karibiska regionen som stöder detta initiativ att ge en verklig röst åt världsmedborgarna. Det globala syd, där de flesta bor, vill ha mer transparens, ansvarighet och demokrati på den internationella och globala nivån”, tillade den argentinske politikern.

Kampanjens internationella appell för en UNPA stöds över partigränser av mer än 1500 sittande och tidigare parlamentsledamöter från mer än 120 länder, av dessa kommer fler än 20 från Dominikanska republiken.

Nyligen hölls ett seminarium (länken leder till en rapport från seminariet skriven på engelska) om UNPA vid universitetet Autónoma i Santo Domingo.

Toppbilden: Dominikanska republikens deputeradekammare

Global aktionsvecka för ett världsparlament 20-30 oktober 2017

Upplever du att det rådande politiska systemet inte räcker till i mötet med våra globala utmaningar? Du är inte ensam! Kom med i vår aktionsvecka för ett världsparlament den 20-30 oktober 2017 – för alla människors rätt till en röst i våra globala beslutsprocesser.

De globala kriserna tilltar och människor från hela världen, och från skiftande bakgrund och kultur, uttrycker sitt missnöje med nuvarande former för politisk representation, som lämnar oss utan röst i de globala beslutsprocesserna.

Vi har massor av globala problem. Hotet mot våra ekosystem, brott mot mänskliga rättigheter, spridandet av små och stora massförstörelsevapen, bristande reglering av globala marknader och finanssystem, och enorma socio-ekonomiska klyftor – detta och mycket annat är globala problem som kräver globala lösningar. Men vem är ansvarig för att hantera dessa problem utifrån ett sant globalt perspektiv?

För att kunna nå globala lösningar behöver vi ett globalt politiskt organ som kan skapa utrymme för globala demokratiska diskussioner och fatta globala beslut. Idag har världens medborgare näst intill inget inflytande i de beslut som fattas i organisationer som Förenta Nationerna, Internationella valutafonden (IMF), Världshandelsorganisationen (WTO), Världsbanken, G20 och G8. De regeringar som är representerade i dessa organ – organ som ofta utgörs av en liten självutvald grupp – möts och beslutar om vår framtid samtidigt som de ofta utsätts för stor påtryckning från de globala storföretagens lobbyister. Dessa regeringar ser det som sin främsta uppgift att försvara vad de själva anser ligger i deras nationella intressen, och ser inte till vad som är bäst för hela mänskligheten och för jordens miljö.

Vem ska tala för världens folk? Låt folket bestämma själv!

På många politiska nivåer väljer redan medborgare demokratiskt sina företrädare. I Sverige finns valda företrädare i kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och i riksdagen. I Europa finns till och med ett kontinentalt parlament – Europaparlamentet – som har tillsatts genom demokratiska val. Men när det gäller globala utmaningar, som berör varje människa på vår planet, så finns det inget världsparlament med valda företrädare.

Vi är världsfolket

Ett världsparlament skulle vara ett instrument för att hitta och genomföra lösningar som är demokratiska och som skulle tjäna hela mänsklighetens intresse. Världsparlamentet skulle överskrida nationsgränser och bättre återspegla den sociala, kulturella, religiösa, etniska och kulturella mångfald som världens medborgare bär på.

Vi som deltar i denna globala aktionsvecka delar den fundamentala övertygelsen att världs-medborgarna borde få rösta fram sina världs-företrädare. Det finns många olika tankar om hur ett världsparlament skulle kunna fungera. En del av oss menar att världsparlamentet borde utrustas med mekanismer som möjliggör för elektroniskt och mer direkt inflytande. Vi är förenade i våra olikheter, och förenade i vårt upprop:

Låt folket bestämma. Vi behöver demokrati utan gränser. Vi behöver bygga global demokrati. Vi behöver ett världsparlament!

Vi uppmanar individer, organisationer, grupper och rörelser överallt, att bli en del av den globala aktionsveckan för ett världsparlament, som kommer att äga rum 20-30 oktober 2017. Kom och höj din röst för global demokrati!

Här nedan följer exempel på hur du kan delta:
  • Ta en bild på dig själv eller på er själva i grupp med budskapet ”Världsparlament nu!”, på valfritt språk. Här kan du se ett urval av bilder från tidigare år. Dela bilden på aktionsveckans Facebook-sida eller maila den till contact@worldparliamentnow.org
  • Hashtag: använd gärna #worldparliament och/eller #världsparlament
  • Skriv under UNPA-kampanjens appell för upprättandet av en parlamentarisk församling inom FN
  • Arrangera en föreläsning eller ett annat event som lyfter frågan om ett världsparlament
  • Arrangera ett Model Global Parliament till exempel på ditt lokala universitet eller gymnasium. Här kan du läsa om ett exempel från Australien
  • Engagera fler personer som finns i dina nätverk
  • Berätta för oss om dina planer! Maila oss i nätverket Global demokrati: info@globaldemokrati.org eller fyll i kontaktformuläret på aktionsveckans hemsida.
Toppbilden: Fotoaktion för ett världsparlament, i samband med internationella seminariet för federalism, på italienska ön Ventotene 2015

Fröken Friman och det fortsatta kriget för allmän rösträtt

Anna Whitlock, den historiska kvinnan bakom karaktären Fröken Friman. Foto: Wikipedia

Med start på Juldagen 2016 visade SVT den tredje säsongen av populära tv-serien Fröken Frimans krig. Berättelsen bygger på historien om Svenska Hem, en kvinnlig livsmedelskooperation som grundades 1905 i Stockholm på initiativ av Anna Whitlock. Syftet med Svenska Hem var dels att erbjuda livsmedelsvaror av hög kvalitet mitt i ett Stockholm som vid denna tid präglades av ett utbrett matsnusk och matfusk, med destruktiv konkurrens och spridning av sjukdomar som följd. Men det andra, minst lika viktiga, syftet var att genom kooperationen skapa ett nätverk och en plattform för kampen för kvinnans ekonomiska, juridiska och politiska jämställdhet med mannen. Genom Svenska Hem kunde många av tidens framstående kvinnosakskämpar organiseras för de olika frågor som var mest aktuella för att uppnå dessa mål.

Rösträtten både ett mål och ett medel

I den andra säsongen av Fröken Frimans krig, som sändes julhelgen 2015, lyfts särskilt rösträttsfrågan och de namninsamlingar och petitioner för kvinnans politiska rösträtt som skulle visa att detta var en fråga med starkt stöd hos befolkningen och särskilt hos kvinnorna. Kvinnans rösträtt var, precis som arbetarnas rösträtt i slutet av 1800-talet, både ett mål i sig och ett viktigt medel för att uppnå också andra mål. Det var ett mål i sig eftersom det var det starkaste uttrycket för idén om alla människors lika värde. Om inte allas röst räknas på lika villkor så är ju det ett tydligt uttryck för att människors röster värderas olika. Men det var också ett viktigt medel eftersom det gav en kanal och ett mandat att driva de frågor som var viktiga för en positiv samhällsutveckling, till exempel frågan om hälsosamma livsmedel, om rätten till en bra och trygg skola, eller om de prostituerades utsatta ställning (vilket lyfts särskilt i den tredje säsongen).

Kampen för allmän rösträtt fortsätter

Elin Wägner jämte pärmarna med 360 000 underskrifter från den stora masspetitionen för kvinnans politiska rösträtt 1913-1914. Foto: Wikipedia

När alla män (nåväl, inkomsthinder och annat uteslöt fortfarande ganska många av männen också) väl hade fått rösträtt i Sverige så aktualiserades åter frågan om inte kvinnan borde ha samma värde, och därmed också samma rättigheter och skyldigheter, som mannen i samhällsstyrningen. Om vi nu gör anspråk på att vara ett demokratiskt samhälle, och om demokratins bärande princip är idén om alla människors lika värde, då kan väl ”allmän” inte bara inrymma ”alla män” utan måste väl då rimligen ytterst syfta till ”alla människor”? Jo, och därmed skulle självklart även kvinnan få rösträtt, vilket till sist skedde 1921 efter en lång och svår strid.

Innebär detta att vi sedan 1921 har ”allmän rösträtt” i Sverige? Självklart inte! Om nu ”allmän” betyder ”alla människor” så borde det vara självklart att vi varken har eller kan ha allmän rösträtt i Sverige. Vad vi har är en ”allsvensk rösträtt”, det vill säga politisk jämlik rösträtt för alla svenska medborgare. Detta är bra i sig, men för den som gör anspråk på att stå för demokratins idé måste kampen för den allmänna rösträtten fortsätta. Den kan ytterst bara realiseras på global nivå, genom att alla världsmedborgare får rätt att rösta och yttra sin mening kring valet av representanter och politisk inriktning på global nivå, till exempel i Förenta Nationerna. Detta är ett mål i sig, för att idén om alla människors lika värde för första gången i världshistorien ska återspeglas och bekräftas politiskt. Men det är förstås samtidigt ett avgörande medel och verktyg för att bättre kunna hantera alla de enorma globala utmaningar som vi nu står inför som mänsklighet.

Skriv under appellen för en parlamentarisk församling inom FN

Gör som kvinnorna i Fröken Frimans krig, visa att du också stöder idén om att alla människor är lika mycket värda, och att alla människor därmed också borde få kunna göra sin röst hörd i våra globala beslutsprocesser. Skriv under UNPA-kampanjens appell för upprättandet och det gradvisa utvecklandet av ett demokratiskt FN-parlament.

Toppbilden: Omslagsbild till andra säsongen av Fröken Frimans krig. Foto: SVT

För ett demokratiskt FN – motion till S-kongressen 2017

För ett demokratiskt FN

Socialdemokraterna i Stenungsund uppmanar partikongressen att uttrycka stöd för förslaget att det upprättas en parlamentarisk församling inom FN (UNPA).

Socialdemokraternas globala vision är en rättvis, fredlig och hållbar värld. En värld där varje människas okränkbara värde och rättigheter värnas solidariskt genom allas vårt ömsesidiga ansvar för varandra, över hela jorden.

För att närma oss den visionen behöver vi ett starkare och mer demokratiskt FN. Ett FN som har mandat och kraft att fatta och genomföra globala beslut utifrån världssamhällets intressen och på grundval av de mänskliga rättigheternas principer, liksom vårt senaste partiprogram också uttrycker:

Socialdemokratins demokratisyn känner inga nationsgränser. Målet är en global gemenskap grundad på demokratins ideal. (Partiprogrammet s5)

Internationell solidaritet innebär att stå upp för de mänskliga rättigheterna, vidga kretsen av demokratier och ge ett tydligt stöd till de rörelser som kämpar för detta. Men det handlar också om att vidga demokratins verkningsradie över nationsgränserna. (s5)

Internationaliseringen innebär också nya utmaningar för den demokratiska delaktigheten. Många politiska beslut, som tidigare kunde tas på nationell nivå, kräver idag internationella överenskommelser och gränsöverskridande lagstiftning. (s14)

Vi anser att hela FN-systemet bör reformeras för att åstadkomma en demokratiskt uppbyggd, global beslutsorganisation som bättre återspeglar förhållandena i dagens värld. (s24)

Så hur kan vi då mer konkret röra oss i denna riktning?

I oktober 2013 presenterade FN:s oberoende rapportör för främjandet av en demokratisk och rättvis internationell ordning, Alfred de Zayas, ”konkreta och pragmatiska rekommendationer” för en mer rättvis och demokratisk värld. De Zayas rapport lyfter särskilt fram förslaget att det bör upprättas en parlamentarisk församling inom FN (UNPA), som ett första genomförbart steg på väg mot ett framtida FN-parlament.

I juni 2015 presenterade Kommissionen för global säkerhet, rättvisa och styrning, ledd av USA:s tidigare utrikesminister Madeleine Albright och Nigerias tidigare utrikesminister Ibrahim A. Gambari, en rapport med förslag på hur vi kan möta den globala styrningens kris. Enligt rapporten skulle upprättandet av ett parlamentariskt organ inom FN innebära ett ”pragmatiskt försök att stärka relationen mellan FN och medborgarna och att överbrygga världsorganisationens demokratiska underskott.” Vidare skulle ett sådant organ enligt kommissionen utgöra ett ”komplement till det viktiga arbete som den Interparlamentariska Unionen (IPU) utför.”

Ett i första skedet rådgivande UNPA skulle kunna upprättas inom ramen för FN-stadgans begränsningar och utan möjlighet för säkerhetsrådets VETO-makter att blockera. UNPA skulle komplettera Säkerhetsrådets och Generalförsamlingens roll som mellanstatliga kanaler genom att erbjuda oss som mänsklighet, ”de Förenta Nationernas folk”, en starkare kanal i FN och i våra globala beslutsprocesser. UNPA skulle dessutom kunna bli en avgörande katalysator för ytterligare viktiga FN-reformer. UNPA kan sedan gradvis utvecklas till ett direktvalt FN-parlament i takt med att församlingen får allt starkare legitimitet hos mänskligheten och hos FN:s medlemsstater.

Flera parlamentariska organ, bland annat Europaparlamentet, Europarådets parlamentariska församling (PACE), det Pan-afrikanska parlamentet, den argentinska senaten, det kanadensiska underhuset och den tyska förbundsdagen har antagit resolutioner till stöd för UNPA-förslaget.

Därutöver stöds förslaget av över 1500 sittande eller tidigare parlamentariker från mer än 100 FN-medlemsstater, och av en mängd FN-tjänstemän, akademiker, nobelpristagare och företrädare för det globala civilsamhället. I Sverige stöder till exempel organisationer som SSU, S-studenter, Svenska FN-förbundet och Svenska freds- och skiljedomsföreningen UNPA-förslaget. Läs mer på UNPA-kampanjens hemsida: www.unpacampaign.org

Sverige skulle, tillsammans med en koalition av andra progressiva medlemsstater, kunna inleda en process för att samla stöd och lyfta förslaget i FN:s generalförsamling. Det skulle vara ett fint sätt att förvalta vår svenska tradition av starkt engagemang för FN och för demokratins principer, och det skulle samtidigt vara ett konkret svar på hur vi bättre kan möta vår tids ödesfrågor.

Socialdemokraterna i Stenungsund vill bidra till att stärka demokratin i världen och Förenta Nationernas möjligheter att bygga en rättvis, fredlig och hållbar värld. Därför har vi beslutat oss för att stödja rörelsen för global demokrati och för upprättandet av en parlamentarisk församling inom FN. Vi uppmanar den socialdemokratiska partikongressen att göra detsamma!

Kongressen föreslås därför besluta:

Att Socialdemokraterna uttrycker stöd för UNPA-kampanjens förslag att det upprättas och gradvis utvecklas ett demokratiskt FN-parlament.

Miljöpartiet vill att det upprättas ett demokratiskt FN-parlament

13239177_10154715451925110_4336136786403018396_n

Foto: Jimmy Lövgren

På sin kongress i Karlstad 13-15 maj 2016 antog Miljöpartiet de gröna en motion ”för ett demokratiskt FN”. Motionen, som var inskickad från Miljöpartiets lokalavdelning i Stenungsund, ”uttrycker stöd för UNPA-kampanjens förslag att det upprättas och gradvis utvecklas ett demokratiskt FN-parlament”.

Enligt motionstexten skulle ett första steg på väg mot ett framtida FN-parlament kunna vara att upprätta en i första skedet rådgivande parlamentarisk församling inom FN (UNPA). Detta kan göras genom ett beslut i FN:s generalförsamling, inom ramen för FN-stadgans begränsningar och utan möjlighet för FN:s säkerhetsråd att blockera. Motionstexten innehåller därutöver bland annat också en uppmaning till Sverige att tillsammans med en koalition av progressiva medlemsstater initiera en rörelse för att lyfta frågan inom FN-systemet.

Miljöpartiets utrikespolitiske talesperson Valter Mutt. Foto: riksdagen

Miljöpartiets utrikespolitiske talesperson Valter Mutt. Foto: riksdagen

På plats på kongressen fanns Miljöpartiets utrikespolitiske talesperson Valter Mutt, som i ett utlåtande till UNPA-kampanjen underströk FN-parlamentets möjliga roll som fredsfrämjare:

”Vi behöver stärka fredsdialogen i världen, samtalet människa till människa och folk till folk. Ett FN-parlament skulle vara en ovärderlig plattform för en sådan dialog. Därför gläder jag mig åt att Miljöpartiet stöder förslaget om att upprätta en parlamentarisk församling inom FN.”

Även Miljöpartiets båda språkrör, Gustav Fridolin och Isabella Lövin, har skrivit under UNPA-kampanjens internationella appell för upprättandet av en parlamentarisk församling inom FN. I ett utlåtande i juli 2013, då hon var verksam som europaparlamentariker för den gröna gruppen i EU-parlamentet, sa Isabella Lövin:

Miljöpartiets ena språkrör, utvecklingsminister Isabella Lövin. Bild: Fredrik Hjerling

Miljöpartiets ena språkrör, utvecklingsminister Isabella Lövin. Bild: Fredrik Hjerling

”Vi får inte vara tysta när haven dör på grund av att kortsiktiga nationella intressen omöjliggör effektiva globala regleringar. Genom en parlamentarisk församling inom Förenta Nationerna skulle det kunna etableras en plattform som äntligen kan göra mänsklighetens röst hörd till stöd för globala intressen och för hållbart liv på jorden.”

Växande grönt UNPA-stöd i världen

Genom sitt stöd sällar sig de svenska miljöpartisterna till en växande global grön rörelse för upprättandet av ett FN-parlament. Miljöpartiernas globala paraplyorganisation, Global Greens, har återkommande uttryckt stöd för förslaget, så senast på kongressen i Dakar 2012. Likaså har det tyska Miljöpartiet, Die Grünen, tagit ställning för UNPA-förslaget, vilket också har starkt stöd hos partiledningen.

Vi gläder oss åt att Miljöpartiet har gjort detta ställningstagande för ett demokratiskt FN och för upprättandet och det gradvisa utvecklandet av ett demokratiskt FN-parlament, och vi hoppas att övriga riksdagspartier följer efter.

Se även:

Tyska parlamentet uppmanar sin regering att titta på UNPA-förslaget

 

Tyska parlamentet antar en gemensam motion från koalitionspartierna CDU/CSU och SPD

I en gemensam motion från de styrande koalitionspartierna uppmanade det tyska parlamentet, förbundsdagen, sin regering under kanslern Angela Merkel att stödja försök att reformera Förenta Nationerna och att göra världsorganisationen mer effektiv och transparent. Motionen anser att FN:s demokratiska legitimitet behöver stärkas genom modernisering. “Detta

Tyska parlamentet, förbundsdagen, i Berlin. Bild: Jürgen Matern, Wikipedia

Tyska parlamentet, förbundsdagen, i Berlin. Bild: Jürgen Matern, Wikipedia

inkluderar att utforska förslaget om upprättandet av en parlamentarisk församling inom FN”, fastställde parlamentet.

Motionens antagande följer på de samtal och debatter som förts i det tyska parlamentet sedan utrikesminister Frank-Walter Steinmeier den 14 oktober 2015 publicerade sitt regeringsyttrande med anledning av Förenta Nationernas 70-årsjubileum. I debatten i plenum sa Jürgen Klimke, CDU/CSUs ordförande i det parlamentariska FN-utskottet, att det var nödvändigt att överväga frågan om en parlamentarisk församling inom FN.

“På grundval av vårt parlamentariska beslut förväntar jag mig att den federala regeringen gör en seriös prövning av denna fråga. En parlamentarisk församling inom FN skulle stärka den parlamentariska översynen av och den demokratiska kvaliteten i Förenta Nationerna och skulle stärka dess transparens. Man skulle kunna bygga på exemplet från OSSE:s parlamentariska församling”, sa Klimke i ett yttrande till UNPA-kampanjen.

Socialdemokraternas ordförande i samma parlamentariska FN-utskott, Josip Juratovic, sa att FN:s säkerhetsråd misslyckas med att hantera världens kriser 70 år efter organisationens grundande. “Därför stöder jag fullt ut förslaget om att upprätta en parlamentarisk församling inom FN. När regeringarna inte lyckas komma överens så kanske folkvalda företrädare kan göra det istället”, sa parlamentsledamoten Juratovic.

Egon Jüttner  (CDU), utskottets vice ordförande, välkomnade parlamentets beslut: “FN:s demokratiska legitimitet och beslutsfattande måste förbättras och måste bli mycket mer transparent. Precis som OSSE:s parlamentariska församling, där jag är suppleant, visar så är ett sådant organ en viktig institution som kan mana till och upprätta transparens och intern demokrati. Dessutom hoppas jag att skapandet av en parlamentarisk församling inom FN skulle stärka det tyska folkets bild av FN som en global aktör i den internationella politiken.”

Redan för tre år sedan uppmanade det tyska FN-förbundet landets regering att föra fram förslag på upprättandet av UNPA. “Det är bra att det tyska parlamentet nu har lyft idén om en Förenta Nationernas parlamentariska församling i sitt beslut om FN. Tillsammans med andra europeiska länder borde Tyskland introducera erfarenheterna från Europarådets parlamentariska församling in i FN-systemet”, sa förbundets ordförande Detlef Dzembritzki.

Ska Vänsterpartiet ta ställning för ett mer demokratiskt världssamhälle?

Inför Vänsterpartiets kongress i Örebro 5-8 maj har Håkan Berg och Johan Lönnroth skrivit en motion (A123) som argumenterar för att det världssamhälle som vi nu oundvikligen är en del av behöver bli mer demokratiskt och jämlikt om vi ska kunna hantera våra stora globala ödesfrågor på ett bättre sätt. Det gäller exempelvis behovet av att reglera globala kapitalflöden, att genom globala beslut skydda jordens miljö och klimat, eller att tillsammans som mänsklighet värna fred och säkerhet för alla folk och människor. Därför uppmanar motionärerna Vänsterpartiets kongress att ta ställning för behovet av ett direktvalt världsparlament och för upprättandet av en parlamentarisk församling inom FN (UNPA) som ett första steg på vägen dit. Tyvärr har V-partistyrelsen i sitt svar uppmanat kongressen att avslå motionen. Det finns skäl att ifrågasätta de argument som anges, vilket sker i det följande.

Alla människors jämlikhet?

Partistyrelsen skriver i sitt motionssvar att ”Vänsterpartiet vill se ett FN där generalförsamlingen hävdar sin roll som centrum i ett system där alla världens nationer deltar som jämlikar”. Ett demokratiskt FN-parlament skulle däremot innebära en plattform för alla världens människor att delta som jämlikar i våra globala beslutsprocesser. Det är i och för sig bra att verka för jämlikhet mellan alla världens nationer, men varför anser inte partistyrelsen att det är minst lika eftersträvansvärt att verka för politisk jämlikhet mellan alla människor?

Medlemsstaternas regeringar eller världens nationer?

I FN:s generalförsamling är det i själva verket inte världens nationer, utan medlemsstaternas regeringar, som är representerade. Varken samer, kurder, basker, baludjer eller uigurer – för att bara nämna en mycket liten andel av världens alla minoritetsfolk – har som nation någon röst i FN. Dessutom saknar oppositionella delar av medlemsstaternas folk representation i generalförsamlingen. En stor och viktig del av folkens röst blir alltså per automatik bortvald genom nuvarande system. Situationen är förstås värst i de odemokratiska eller mindre demokratiska medlemsstaterna. Det är svårt att tolka partistyrelsens svar på annat sätt än att det faktiskt är medlemsstaternas regeringar, och alltså inte världens nationer, som man vill ta ställning för.

En parlamentarisk församling som komplement till generalförsamlingen

Nationalstatens ställning är fortsatt mycket viktig i både den lokala och globala politiken, och kommer sannolikt förbli så under lång tid framöver. Därför behövs också mellanstatliga organ, som FN:s säkerhetsråd och generalförsamling, som forum för både de små och de stora nationalstaternas förhandlingar. Upprättandet av en parlamentarisk församling inom FN skulle inte ersätta, utan komplettera, generalförsamlingen. De skulle kunna fungera som två kamrar inom ett parlamentariskt system, där såväl regeringarnas (överhuset, om

"Förenta Nationerna skulle förmodligen behöva vila på två pelare: en som utgjordes av en församling av jämlika exekutiva företrädare från de enskilda länderna, motsvarande dagens plenum, och en annan som utgjordes av en grupp som valdes direkt av jordens befolkning, i vilken antalet delegater som företrädde enskilda nationer således i grova drag skulle motsvara nationens storlek." - Václav Havel, Tjeckiens president (1993-2003) vid Förenta Nationernas milllenniumtoppmöte, New York, september 2000

”Förenta Nationerna skulle förmodligen behöva vila på två pelare: en som utgjordes av en församling av jämlika exekutiva företrädare från de enskilda länderna, motsvarande dagens plenum, och en annan som utgjordes av en grupp som valdes direkt av jordens befolkning, i vilken antalet delegater som företrädde enskilda nationer således i grova drag skulle motsvara nationens storlek.”
– Václav Havel, Tjeckiens president (1993-2003) vid Förenta Nationernas milllenniumtoppmöte, New York, september 2000

man så vill) som mänsklighetens och folkens (underhuset) röst spelade en roll i FN:s styrning. En sådan mer dynamisk och demokratisk parlamentarisk struktur skulle kunna ge även generalförsamlingen en mer central ställning i FN-systemet än vad som i nuläget är möjligt med tanke på den extrema variationen i medlemsstaternas befolkningsstorlek. Återigen: Det konstiga är inte att partistyrelsen tar ställning för världens nationalstater och för att nationalstaternas regeringar ska fortsätta ha en röst i FN-systemet. Men frågan är varför man inte vill ta ställning för att också ge mänskligheten en röst i FN-systemet?

Står Vänsterpartiet för parlamentarisk demokrati?

Partistyrelsen skriver vidare att skapandet av ”EU-parlamentet innebar att EU blev mer överstatligt och de nationella parlamentet förlorade makt”. Nu handlar motionen alltså inte om EU, utan om FN och om vårt globala samhälle. Så argumentet kan anses något ovidkommande. Men det reser ändå frågan hur Vänsterpartiet ser på parlamentets roll i ett demokratiskt samhälle? Man kan för det första fråga sig om det hade varit bättre om EU fattade sina beslut utan EU-parlamentets inblandning? I praktiken hade det sannolikt inneburit att en liten grupp av EU:s mäktigaste medlemsstater – ungefär såsom säkerhetsrådet i praktiken styr eller begränsar mycket av FN:s arbete – hade fattat de flesta av de mest avgörande besluten. Är det inte i själva verket det som är ”överstatlighet” i egentlig mening? Beslut som fattas över huvudet på majoriteten av medlemsstaterna? Är inte parlamentet tvärtom ett uttryck för ”understatlighet”, ett försök att föra ner besluten under de mäktiga regeringarnas mellanstatliga och intransparenta förhandlingar? Åtminstone något steg närmare de europeiska medborgarnas inflytande? Sedan kan man diskutera hur mycket makt just EU bör ha, men det är i grunden en annan fråga. Om inte parlamentet är viktigt för det demokratiska samhället, då bör man kanske i konsekvensens namn fundera på om det inte är bättre att Sveriges kommuner – enskilt eller genom mellankommunala avtal – skulle fatta alla besluten inom Sverige, och att Sveriges riksdag därmed borde upplösas? Men hur ser man i så fall på valda församlingar på kommunal nivå? Partistyrelsen hävdar att ”Vänsterpartiet agerar för att reformera FN i en mer demokratisk riktning.” Men den nödvändiga följdfrågan bör då bli vad Vänsterpartiet egentligen menar med ”demokrati”? Om man inte menar parlamentarisk demokrati, ja då blir ju både EU-parlament, riksdag och kommunfullmäktige överflödigt. Annars bör man väl ta ställning även för ett FN-parlament?

IPU och UNPA

Partistyrelsen ger även uttryck för tanken att ett FN-parlament (UNPA) skulle vara överflödigt eftersom redan den Interparlamentariska unionen (IPU) finns. Men dessa både organ skulle ha helt olika syften och funktioner i den internationella och globala politiken. IPU finns till för att stärka relationen mellan nationella parlament och parlamentariker. Ett UNPA däremot skulle finnas till för att skapa parlamentarisk representation direkt i FN:s globala beslutsprocesser. IPU saknar alla de väsentliga värden som ett UNPA skulle tillföra: (1) En formell koppling till FN:s beslutsfattande, inklusive fastställande av FN:s budget, (2) en demokratisk representation på global nivå och (3) en inneboende ambition och potential att utvecklas vidare till ett framtida direktvalt världsparlament.

Ska Säkerhetsrådet stå i vägen för en demokratisering av FN?

Slutligen argumenterar partistyrelsen för att man istället för att det upprättas och utvecklas ett demokratiskt FN-parlament vill verka för att FN:s säkerhetsråd reformeras. Olika reformförslag av Säkerhetsrådet har diskuterats under hela FN:s historia, och inte minst

"Vi måste främja en demokratisering av globaliseringen innan globaliseringen förstör grunderna för nationell och internationell demokrati. Upprättandet av en parlamentarisk församling inom FN har kommit att bli ett ovärderligt steg för att uppnå demokratisk kontroll över globaliseringen." - Boutros Boutros-Ghali, tidigare generalsekreterare för FN, maj 2007

”Vi måste främja en demokratisering av globaliseringen innan globaliseringen förstör grunderna för nationell och internationell demokrati.
Upprättandet av en parlamentarisk församling inom FN har kommit att bli ett ovärderligt steg för att uppnå
demokratisk kontroll över globaliseringen.”
– Boutros Boutros-Ghali, tidigare generalsekreterare för FN, maj 2007

sedan Boutros Boutros-Ghalis period som generalsekreterare i början av 90-talet. De enda betydande reformer som har åstadkommits är att antalet medlemmar i Säkerhetsrådet utvidgades från 6 till 10 år 1965 och att Folkrepubliken Kina ersatte Taiwan som permanent medlem år 1971. Båda reformerna var förmodligen nödvändiga med tanke på den kraftiga tillkomsten av nya medlemsstater i FN under 50- och 60-talen, och med tanke på Folkrepubliken Kinas allt starkare ställning internationellt. Men det är högst tveksamt om någon av reformerna har gjort FN mer särskilt mer demokratiskt eller effektivt. Anledningen till att så få och så små reformer faktiskt har skett är att det är extremt svårt att göra förändringar av Säkerhetsrådet eftersom det enligt FN-stadgan skulle kräva stöd både av 2/3 av Generalförsamlingens 193 medlemsstater och samtidigt stöd från alla permanenta medlemmar (VETO-makterna) i säkerhetsrådet. Partistyrelsens idé om att utvidga antalet medlemmar ytterligare och att dessutom ta bort det permanenta medlemskapet och VETO-rätten framstår därför som mycket orealistiskt i nuläget. För varför skulle, under rådande omständigheter i världspolitiken, de nuvarande VETO-makterna avsäga sig sitt permanenta medlemskap? En parlamentarisk församling inom FN skulle däremot kunna upprättas endast genom ett 2/3 majoritetsbeslut i generalförsamlingen, och alltså utan möjlighet för VETO-makterna att blockera. Förutom att en sådan reform alltså är långt mer realistisk än alla olika planer på att reformera säkerhetsrådet, så skulle den dessutom innebära ett avgörande steg i demokratisk riktning för FN. På längre sikt skulle ett direktvalt världsparlament på allvar kunna erbjuda ett globalt demokratiskt alternativ till stormakternas ställning och därmed också på allvar kunna utmana säkerhetsrådets nuvarande struktur.

Partistyrelsen borde i linje med Vänsterpartiets vilja att stå upp för alla människors lika värde, oavsett födelseort eller vistelseplats, ta ställning för upprättandet och utvecklandet av ett demokratiskt världsparlament.

SSU: En jämlik värld genom global demokrati

På sin förbundskongress i Västerås i augusti 2015 antog Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund (SSU) sitt nya politiska handlingsprogram: ”Jämlikhetsprogrammet”. Programmets utgångspunkt är idén att jämlikhet skapar starkare samhällen och friare individer:

logo ssu

Bild: www.ssu.se

Det är i det jämlika samhället som vi blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna. Det är där som vi fullt ut kan vara oss själva och utvecklas fritt. Det är där som vi alla får chansen att bidra och våra förmågor fullt ut tas tillvara.

I avsnittet ”En jämlik värld” beskriver programmet hur jämlikhetsidealet och det demokratiska styret inte har hängt med i ekonomins och politikens globalisering:

I takt med kapitalets globalisering måste även demokratin och solidariteten sträcka sig utanför nationernas gränser. Dagens globala beslutsfattande är dock långt ifrån demokratiskt eller solidariskt. FN-systemet saknar både effektivitet och legitimitet.

Lösningen och utmaningen för den som vill bygga ett jämlikt samhälle i en globaliserad värld är därför att…

…utveckla den globala demokratin. FN måste, förutom att förändra stelbenta regler inom Säkerhetsrådet, ge världsmedborgarna större inflytande. FN ska vara vår huvudsakliga plattform för att driva en politik för fred, säkerhet och nedrustning.

Som ett konkret förslag på hur vi kan ta ett steg i den globala demokratins riktning och för en mer jämlik värld föreslår SSU att ”Sverige verkar för att det inrättas en folkvald parlamentarisk församling inom FN”.

"Vi får inte vara tysta när haven dör på grund av att kortsiktiga nationella intressen omöjliggör effektiva globala regleringar. Genom en parlamentarisk församling inom Förenta Nationerna skulle det kunna etableras en plattform som äntligen kan göra mänsklighetens röst hörd till stöd för globala intressen och för hållbart liv på jorden."

Isabella Lövin, en av många svenskar som stöder förslaget om att upprätta och gradvis utveckla ett FN-parlament. Motivet på flaggan i bakgrunden föreställer ett förslag på hur en logga för den parlamentariska församlingen inom FN skulle kunna se ut. Bild: Fredrik Hjerling

En i första skedet rådgivande parlamentarisk församling inom FN (UNPA) skulle i enlighet med FN-stadgan kunna upprättas genom ett beslut i FN:s generalförsamling, och alltså utan möjlighet för FN:s säkerhetsråd att blockera ett sådant beslut. Förslaget drivs sedan 2007 av UNPA-kampanjen och stöds av mer än 1400 sittande eller tidigare parlamentariker från mer än 100 av FN:s medlemsstater, och därutöver av akademiker, nobelpristagare och företrädare från civilsamhällets organisationer. Många av de som stöder förslaget är eller har varit verksamma inom FN på hög nivå, däribland  FN:s tidigare generalsekreterare Boutros Boutros-Ghali och FN:s oberoende rapportör för internationell rättvisa och demokrati Alfred de Zayas. Cirka 40 svenska riksdagsledamöter och även flera sittande ministrar i Sveriges regering stöder förslaget, däribland biståndsminister Isabella Lövin.

Bilden längst upp från SSU:s förbundskongress i Västerås augusti 2015: Caroline Frankesjö

Läs också:

Svenska FN-förbundet stöder förslag om FN-parlament

 

Video: Världsparlament nästa?

Den 20 oktober 2015 arrangerade nätverket Global demokrati, i samarbete med Olof Palmes Internationella Center och ABF Stockholm, ett seminarium om den globala demokratins väg. Folke Tersman, författare och professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, höll då ett föredrag under rubriken ”Världsparlament nästa?”. Tersmans presentation ger en bra introduktion till idén om ett världsparlament, till dess historiska bakgrund och till många av argumenten för och emot. ABF spelade in föredraget och videon finns nu tillgänglig på You Tube.

Stort tack till Stiftelsen för fredsarbete som gjorde det möjligt för oss att låta spela in föredraget!

Ett världsparlament kan rädda klimatet

Mänskligheten står inför en rad enorma utmaningar på global nivå. Eskalerande konflikter, terrorism, ofrivillig migration, digital massövervakning, multiresistenta bakterier och pandemier är bara några exempel. I takt med att globaliseringen har intensifierats har också behovet av att finna globala lösningar på dessa problem kraftigt ökat.

Även om det finns många akuta och allvarliga globala utmaningar så är kanske hoten mot jordens miljö och klimat det som brådskar mer än något annat för mänskligheten att hantera. Det gäller förstås inte bara den globala uppvärmningen, till följd av allt för höga utsläpp av växthusgaser. Det gäller också nedskräpning och förgiftning av våra världshav, ökande brist på tjänligt dricksvatten, artdöd och mycket mer.

Klimatkonferensen i Köpenhamn (COP15), december 2009 Foto: Jan Golinski, UNFCC

Klimatkonferensen i Köpenhamn (COP15), december 2009
Foto: Jan Golinski, UNFCC

I slutet av november och början av december kommer FN:s nästa klimatkonferens (COP21) att hållas i Paris. Förberedelserna och samtalen inför konferensen, förda av såväl stater som av icke-statliga organisationer och nätverk, har varit engagerade men också allvarstyngda. För även om tongångarna har varit betydligt mer ödmjuka sedan den stora besvikelsen efter klimatmötet i Köpenhamn 2009 (COP15), så har behovet av ett radikalt och effektivt globalt klimatavtal inte minskat, tvärtom. Kanske är vi, som FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon uttryckte det, den sista generationen som kan göra något åt klimatförändringarna?

Men vad kan vi då egentligen göra inom ramen för vår nuvarande internationella ordning, som fortfarande i allt väsentligt bygger på idén om att nationella intressen alltid har politiskt företräde framför globala? De regeringsföreträdare som kommer till de formella förhandlingarna i Paris, för att försöka göra upp om ett nytt avtal, har i verkligheten usla förutsättningar att komma i närheten av vad vår miljö behöver. Eftersom besluten vid konferensen måste fattas i konsensus av parterna, det vill säga FN:s 193 medlemsstater, så är det för det första svårt att komma överens om någonting över huvud taget. Vid mötet i Köpenhamn strandade ett avtal på att en handfull länder – däribland Saudiarabien och Sudan – helt enkelt motsatte sig det. På vilka grunder kan en så liten andel av världens länder och av världsbefolkningen få ett så stort inflytande över allas vår gemensamma framtid? För det andra så innebär denna beslutsordning att om konferensen, i konsensus, verkligen skulle lyckas landa i ett avtal så är det högst sannolikt en mycket urvattnad kompromiss. En kompromiss där de minst miljövänliga staternas önskemål väger lika tungt som något annat. Ja, och är inte också relativt progressiva stater, som Sverige, ytterst bakbundna av sin kortsiktiga nationella lojalitet? De svenska förhandlarnas mandat begränsas av valrörelsens löfte till det svenska folket att “rädda de svenska jobben” och att “stärka svensk konkurrenskraft”. Visst kan en grön omställning skapa många konkurrenskraftiga jobb på lång sikt. Globala och lokala intressen står i grunden inte i motsättning till varandra. Men i förhandlingar om hela jordens ve och väl behöver vi i så fall verktyg som kan kanalisera också våra globala intressen. Dessa verktyg saknas alltjämt, och resultatet kommer bli därefter.

Det behöver inte vara så. Vi kan gradvis utveckla politiska verktyg som gör det möjligt för oss som mänsklighet att fatta beslut som sätter våra globala långsiktiga intressen i första rummet. Framförallt behöver vi upprätta och utveckla ett världsparlament, företrädesvis inom ramen för FN-systemet. Hur då? Jo, i enlighet med artikel 22 i FN-stadgan så kan det som ett första steg upprättas en i första skedet rådgivande parlamentarisk församling inom FN (UNPA). Säkerhetsrådet skulle inte ha möjlighet att blockera ett sådant beslut. Varje medlemsstat skulle, antingen direkt eller indirekt, kunna utse ett antal delegater i proportion till sin befolkningsstorlek. Med kompensation uppåt för de minsta staterna, så att inte de marginaliseras. Delegaterna skulle dock inte sitta nationsvis i den parlamentariska församlingen, utan grupperade utifrån politisk agenda. Självklart skulle de svenska delegaterna även driva svenska intressen, precis som riksdagsledamöter från Göteborg även driver Göteborgs-intressen i den nationella politiken. Inget fel i det. Men först och främst skulle FN-parlamentarikernas uppdrag vara att tjäna hela mänsklghetens och hela jordens intressen. Utifrån det uppdraget skulle de granskas och stå till svars. Ytterligare en skillnad mot FN:s generalförsamling skulle vara att delegaterna i den parlamentariska församlingen skulle företräda både regerings- och oppositionssida i den aktuella medlemsstatens parlament. Tydliga regler för urvalsprocessen skulle upprättas, och en oberoende valkommitté skulle pröva hur dessa kriterier efterlevdes. Medlemsstater utan fungerande parlament, eller som inte ville eller kunde leva upp till dessa kriterier, skulle få lämna ”sina” platser tomma. Förutom att detta skulle tillföra en demokratisk dimension till FN så skulle det i praktiken också innebära ett viktigt stöd för demokratiska krafter nationellt, i de mindre demokratiska medlemsstaterna.

Men vad kan en sådan parlamentarisk församling åstadkomma i de internationella klimatförhandlingarna om den ändå bara är rådgivande? Församlingen kan redan i första skedet utrustas med mandat att yttra sig om FN:s budget och gentemot FN-systemets andra organ och verksamheter, inklusive klimatkonferenserna. Eftersom församlingen skulle ha en betydligt mer demokratisk förankring och legitimitet hos den globala allmänheten än de nuvarande beslutsprocesserna så skulle dess budskap kunna få väldigt stor moralisk tyngd, och på så vis komma att påverka förhandlingarna i positiv riktning. En parlamentarisk församling inom FN skulle för första gången i världshistorien kunna kanalisera världsbefolkningens samlade röst.

Kina är det land som släpper ut mest växthusgaser. Foto: AP

Kina är det land som släpper ut mest växthusgaser.
Foto: AP

En parlamentarisk församling inom FN är ett första pragmatiskt och genomförbart steg. Men för att kunna hantera hoten mot jordens miljö och klimat på ett bättre sätt så räcker inte det. På sikt behöver vi ett direktvalt FN-parlament med mandat att fatta globalt bindande beslut. Det kan tyckas ligga väldigt långt bort nu. Men låt inte den långa resan avskräcka oss från att ta det första viktiga steget. Vem vet, kanske går det sen av bara farten?

Klimatmötet i Paris kommer snart vara förbi. Men våra globala ödesfrågor kommer kvarstå. Det är hög tid att börja ta långsiktigt ansvar för jordens och mänsklighetens hälsa. Det kan vi bara göra alla tillsammans.