Fröken Friman och det fortsatta kriget för allmän rösträtt

Anna Whitlock, den historiska kvinnan bakom karaktären Fröken Friman. Foto: Wikipedia

Med start på Juldagen 2016 visade SVT den tredje säsongen av populära tv-serien Fröken Frimans krig. Berättelsen bygger på historien om Svenska Hem, en kvinnlig livsmedelskooperation som grundades 1905 i Stockholm på initiativ av Anna Whitlock. Syftet med Svenska Hem var dels att erbjuda livsmedelsvaror av hög kvalitet mitt i ett Stockholm som vid denna tid präglades av ett utbrett matsnusk och matfusk, med destruktiv konkurrens och spridning av sjukdomar som följd. Men det andra, minst lika viktiga, syftet var att genom kooperationen skapa ett nätverk och en plattform för kampen för kvinnans ekonomiska, juridiska och politiska jämställdhet med mannen. Genom Svenska Hem kunde många av tidens framstående kvinnosakskämpar organiseras för de olika frågor som var mest aktuella för att uppnå dessa mål.

Rösträtten både ett mål och ett medel

I den andra säsongen av Fröken Frimans krig, som sändes julhelgen 2015, lyfts särskilt rösträttsfrågan och de namninsamlingar och petitioner för kvinnans politiska rösträtt som skulle visa att detta var en fråga med starkt stöd hos befolkningen och särskilt hos kvinnorna. Kvinnans rösträtt var, precis som arbetarnas rösträtt i slutet av 1800-talet, både ett mål i sig och ett viktigt medel för att uppnå också andra mål. Det var ett mål i sig eftersom det var det starkaste uttrycket för idén om alla människors lika värde. Om inte allas röst räknas på lika villkor så är ju det ett tydligt uttryck för att människors röster värderas olika. Men det var också ett viktigt medel eftersom det gav en kanal och ett mandat att driva de frågor som var viktiga för en positiv samhällsutveckling, till exempel frågan om hälsosamma livsmedel, om rätten till en bra och trygg skola, eller om de prostituerades utsatta ställning (vilket lyfts särskilt i den tredje säsongen).

Kampen för allmän rösträtt fortsätter

Elin Wägner jämte pärmarna med 360 000 underskrifter från den stora masspetitionen för kvinnans politiska rösträtt 1913-1914. Foto: Wikipedia

När alla män (nåväl, inkomsthinder och annat uteslöt fortfarande ganska många av männen också) väl hade fått rösträtt i Sverige så aktualiserades åter frågan om inte kvinnan borde ha samma värde, och därmed också samma rättigheter och skyldigheter, som mannen i samhällsstyrningen. Om vi nu gör anspråk på att vara ett demokratiskt samhälle, och om demokratins bärande princip är idén om alla människors lika värde, då kan väl ”allmän” inte bara inrymma ”alla män” utan måste väl då rimligen ytterst syfta till ”alla människor”? Jo, och därmed skulle självklart även kvinnan få rösträtt, vilket till sist skedde 1921 efter en lång och svår strid.

Innebär detta att vi sedan 1921 har ”allmän rösträtt” i Sverige? Självklart inte! Om nu ”allmän” betyder ”alla människor” så borde det vara självklart att vi varken har eller kan ha allmän rösträtt i Sverige. Vad vi har är en ”allsvensk rösträtt”, det vill säga politisk jämlik rösträtt för alla svenska medborgare. Detta är bra i sig, men för den som gör anspråk på att stå för demokratins idé måste kampen för den allmänna rösträtten fortsätta. Den kan ytterst bara realiseras på global nivå, genom att alla världsmedborgare får rätt att rösta och yttra sin mening kring valet av representanter och politisk inriktning på global nivå, till exempel i Förenta Nationerna. Detta är ett mål i sig, för att idén om alla människors lika värde för första gången i världshistorien ska återspeglas och bekräftas politiskt. Men det är förstås samtidigt ett avgörande medel och verktyg för att bättre kunna hantera alla de enorma globala utmaningar som vi nu står inför som mänsklighet.

Skriv under appellen för en parlamentarisk församling inom FN

Gör som kvinnorna i Fröken Frimans krig, visa att du också stöder idén om att alla människor är lika mycket värda, och att alla människor därmed också borde få kunna göra sin röst hörd i våra globala beslutsprocesser. Skriv under UNPA-kampanjens appell för upprättandet och det gradvisa utvecklandet av ett demokratiskt FN-parlament.

Toppbilden: Omslagsbild till andra säsongen av Fröken Frimans krig. Foto: SVT